Dagar kommer och dagar går men håret det består... Är 31 år gammal och måste säga att det känns ganska bra. Helt ärligt känns det inte alls. Vet inte när det ska smälla till eller om det ens gör det, tror att jag trots allt har funnit mig själv och är rätt nöjd med livet så som det är. Vad mer kan man begära än att ha goda vänner, ett bra arbete och hälsan i behåll? Världsfred? Skämt o sido, livet är rätt ok. Visst kan det alltid bli bättre men jag är nog ganska tillfreds...
Vad har då hänt sedan sist? Valet är sluträknat och jag fick 80 kryss. 80 personer som på ett aktivt sätt har valt mig, känner mig lite hedrad. Ska försöka att föra en moderat politik och fortsätta stå för det som jag tror på. Lova att ni säger till mig om jag rör mig åt vänster...
På kärleksfronten är det fortfarande relativt lugnt. Har inte varit på krogen på ett tag (lögn) så där har jag inte träffat någon. Hoppet finns vlä fortfarande kvar, om jag inte träffar någon snart måste jag byta bil. För det har väl betydelse, ha ha. Min Clio är inte någon direkt brudmagnet, fast det klart vill man ha någon som bryr sig om pengar? Min ironitemperatur är hög nu... Såklart som Petter skulle sagt.
Dagens låt " Kent - Sverige"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar